31 december 2008

2008


jag är så sjukt trött på det här året. 2009 känns mycket mer lockande. tänkte först dra en detaljerad överblick på hur mitt år varit... men bestämde mig för att låta bli. kan ju dock säga att det här året varit det med starkaste kontraster någonsin. jag har mått helt sinnessjukt dåligt de dagar jag känt mig svag och värdelös, samtidigt har jag har varit så otroligt lycklig och exalterad andra dagar.

men några saker jag aldrig kommer glömma:
1:a mars: man kan säga detaljerat vad som hände vid denna dag om man vill.
men jag väljer att säga att det var dagen jag bestämde mig för att aldrig mer göra någonting för någon annans skull.
20-29:e mars: japanresan med familjen och hedvig (en av mina närmsta vänner)
5:e juni: jag gick ut nionde klass. aldrig varit med om en sån lättnad.
19:e juli: på fest, natten till min födelsedag, med sophie, rebecca och frida.
18:e augusti: började jensen norra.
6:e november: farfar dog.


sen har det hänt massor av småsaker som kanske är värda att nämna?
varit på lanzarote under höstlovet. festat varje helg 5 veckor i rad (det är mycket för mig, haha). haft mysiga sommarkvällar på uteserveringar. varit på landet med min familj och haft det mysigt. slutat på handbollen, efter 7 år som trogen westermalmare. sorgligt men rätt beslut av mig. fick ett nytt rum som jag absolutely älskar. hi hi.

vad ska jag göra nästa år?
jag skaskaska planera skolarbetet mycket, mycket bättre. se till att verkligen sikta mot mvg i alla kurser. jag ska fortsätta träna 3 gånger i veckan på sats. beach 2009 here i come? jag ska se till att få tag på en systemkamera! får väl önska mig den i födelsedagspresent så får vi se. jag ska lära mig ta bättre hand om mina pengar. sluta småköpa kaffe hit och dit. "många bäckar små..". jag ska inte sova mindre än åtta timmar på vardagar! jag ska sluta vara så lat.


jag saknar det där landet varje dag.


december 31st

the day we've been waiting for has arrived!! nyårsafton nästa, i och med att jag tagit ett beslut om kläder så är jag smått lättad och lite mer taggad inför denna högtid. det blir antagligen en sån här instoppad i en sån här kjol med svarta mocka-pumps inomhus och snygga höga varmfodrade skinnstövlar utomhus. som min systers pojkvän sa ikväll: du får läskigt långa ben i det där. men det ska man väl ta som en komplimang? eller?


bild: augusti -07 och damn, jag saknar att vara brun och nästan smal!!!

30 december 2008

plain greyscale

oh boy. vad jag är trött idag. vaknade vid 11.40 och träffade nicole på stan vid halv två. vi gick på väskjakt, och nej jag har fortfarande inte hittat någon snygg väska. tips? hittade en skitsnygg skinnväska i den perfekta nyansen och storleken och designen. och ja. jag skulle köpa den. tills jag såg att det inte fanns något axelband och handtagen är petite så man måste bära den i handen! inte skönt schoolbag-material med andra ord. så just nu lutar det åt en calvin klein-väska. brukar inte gilla logoväskor men just den här är faktiskt väldigt snygg, och perfekt skolväska. we'll see.

just nu är min syster och hennes pojkvän här, och vi ska spela sällskapsspel med mamma och pappa. trevligt, trevligt. imorgon är det nyår och jag har aldrig varit såhär otaggad på fest. det beror nog på att jag vill att nyårsafton ska bli perfekt men hallå eleonor, vakna. vad blir någonsin perfekt?

färger i en vind

jag tror jag har ett ganska lustigt sätt att se livet på. det är rätt så oseriöst, väldigt drömskt, och surrealistiskt. förstår ni vad jag menar när jag säger att jag ser livet som .. en film? jag kan vakna upp på morgonen i min säng och känna att jag är huvudpersonen i min egna film, där allt är möjligt. jo tack, jag vet, det låter (och är) extremt töntigt men så är det i alla fall. jag iakttar inte vardagliga ting med mina mänskliga ögon utan ser dem mer som konstverk med kontraster och starka färger. jag kan liksom sitta på tunnelbanan på väg till skolan och iaktta människor och fundera vilka roller de har i min film (och sina filmer) samtidigt som jag lyssnar på mitt soundtrack på min ipod.


som sagt: ett väldigt, väldigt, fånigt sätt att se livet på. det är inte alls seriöst, vilket kanske inte alltid är så fördelaktigt. samtidigt måste jag dock tillägga att det är ett lättsamt sätt att se livet på, vilket oftast är positivt. det roliga med mig är att jag kan tänka tillbaka på (extremt dumma) saker jag gjort och då istället för att ångra mig som en normal människa, så känner jag inte ens att det var Jag som gjorde det där. det känns för avlägset. samtidigt som jag är samma person genom allt så känns det ändå som jag är en annorlunda människa för varje dag som går. misstag i mitt liv stör mig inte. de retar mig, jag kan tänka att jag lika gärna låtit bli. men de stör mig inte. de är bara som färger och kontraster och olika scener i en film.



vill tillägga att jag inte kategoriserar min film överhuvudtaget. det är det som är det underbara. jag vill samla alla möjliga olika genrer i den, och så vill jag även leva mitt liv. fritt, sökande, upplevande.


"För vilken färg vi än har på vår kind
Måste sjunga högt med bergens alla röster
Måste måla allt med färger i en vind
Du kan äga jorden här
Den får liv först när du lär dig
Att se att det finns färger i en vind"
- Pocahontas


with these words written, i think it's time for sleep.


29 december 2008

should i stay or should i go


haven't really been up to anything special this day.
at about 2pm i went to the tanning saloon with carolina.
one hour later i met sophie and checked out the sales.

you toss all the mornings lost to the clouds and you watch it go



MGMT - The Handshake


28 december 2008

sorry i'm a champion


time don't go back, it goes forward
you can't run from the pain, go towards it
jay-z - lost ones

ensam i folkmängden

Ibland kan jag bli lite trött på mig själv och min vardag.

Och typ... Känna mig ensam.

Men:
Jag är inte en ensam människa, jag är så social man kan bli.
Jag kan så gott som umgås med vem som helst, när som helst.
Och jag älskar att träffa nya människor.
Och jag klarar inte av att vara ensam hemma.

Idag är en sån där dag då jag verkligen önskar att jag hade en bästa vän.
Bästa väninna, typ. Eller boyfriend som såklart är min bästa vän.
Eller ett tjejgäng jag kunde ha tjejmiddag med.

Men jag är inte sån. Och jag vet att bästa vän-uttrycket är så 4th grade, men det är faktiskt just en sån slags bästa vän jag skulle vilja ha. Någon som bor nära, som man kan träffa när som helst, om så i 10 minuter eller i 10 dagar.

Antar att jag inte kan lita fullständigt på en person, eller ja, släppa in en person helt på mitt liv. Alternativt släpper jag in alldeles för många så ingen står ut av dessa? Haha, jag har ingen aning. Men det är väl en fördel att jag inte förlitar mig på andra .. Hoppas jag.

Ja, jag har lite små-nyårsångest. Och det är så löjligt som det kan bli.
Men jag vet verkligen inte vem jag vill fira in det här nya året med.
Jag har typ .. För många bekanta. För många ytliga kontakter.
Dagens i-landsproblem kanske?

"I never loved nobody fully
Always one foot on the ground"

the sun will set for you

igår såg jag låt den rätte komma in med rebecca och kevin. det var en av de konstigaste filmer jag någonsin sett. men, samtidigt var den väldigt vacker att se på. och den var väldigt bra gjord. ganska obehaglig rakt genom, men inte direkt läskig.

nyårsafton närmar sig med stora steg och jag har total beslutsångest. var ska jag fira? bombfest på drottningholm med J och L m.fl., eller hotellrum med R och K och runt tio andra personer, eller lokalfest på slussen, eller en lugn hemmafest på slussen, eller ... ni förstår. i don't even have "the" dress yet.


27 december 2008

last night


girls in red (dresscode):
magdas friends and myself to the right

saturday morning

goodmorning.
last night I was at Magda's place and partied with about 30 other teenagers.
well the music was OK, however almost all of the guests were really polite and nice.
went to bed at about 2.30 am and fell asleep while reading twilight (... again ...)

today i'm going downtown with mom and my two sisters. xo

26 december 2008

25 december 2008

AUDREY


Audrey Hepburn beautiful as always
sometimes I dream of living in a black & white world.

everything must run it's course

I'm feeling rough, I'm feeling raw, I'm in the prime of my life.
Let's make some music, make some money, find some models for wives.
I'll move to Paris, shoot some heroin, and fuck with the stars.
You man the island and the cocaine and the elegant cars.

This is our decision, to live fast and die young.
We've got the vision, now let's have some fun.
Yeah, it's overwhelming, but what else can we do.
Get jobs in offices, and wake up for the morning commute.

Forget about our mothers and our friends
We're fated to pretend
To pretend
We're fated to pretend
To pretend

I'll miss the playgrounds and the animals and digging up worms
I'll miss the comfort of my mother and the weight of the world
I'll miss my sister, miss my father, miss my dog and my home
Yeah, I'll miss the boredom and the freedom and the time spent alone.

There's really nothing, nothing we can do
Love must be forgotten, life can always start up anew.
The models will have children, we'll get a divorce
We'll find some more models, everything must run it's course.

We'll choke on our vomit and that will be the end
We were fated to pretend
To pretend
We're fated to pretend
To pretend

this shit is no good for you

christmas is over for this year too, now. in my opinion it's been the best one in many years (even though i miss my grandpa watching donald duck at 3pm with me while eating gingerbread). he's in heaven now and so have i been all day long. haven't eaten this much food since about 7 months back and i don't know whether to laugh or cry about this fact.

windy outside. hoping for snow tomorrow. we'll see.
/time to sleep

24 december 2008

om att känna sig levande

vet ni hur jag tror att man känner sig levande?
inte genom att umgås med människor
inte genom att lyssna på musik
inte genom att vara på fest

allt detta är bara sätt att fördriva tiden
att slösa tiden på

gör man detta utan känsla, utan syfte, utan mening,
då förblir det ett slös på tid.


jag tror att man lever först när man utmanar sig själv
när man siktar sig mot drömmar
när man saknar något i livet
och
måste kämpa

utan motivering finns det inget att leva för:
det är först när du har allt som du förstår att du inte har någonting

tankar: den 21 december

vad ska man säga? göra? tänka?
inget syfte, ingen mening, helt nollställd
solen gick ned för länge sen och jag sitter kvar i mörkret och fryser
när man andas av vana, det finns inget att jaga längre
jag vet inte jag ...

15:42 och en promenad i den friska luften säger mig följande
det finns bara ett enda syfte. att skapa sig ett eget syfte.
en egen anledning. och det är den enda befintliga anledningen till allt.
Vad är min?

Någonstans i allt snörvlande, hostande och bland röda näsor
så hittar man oskyldigheten bland människor
beroendet av varandra och barnsligheten som vi aldrig förlorar
jag vill ta hand om dig, men jag vågar inte
jag vill att du ska ta hand om mig, men jag vågar inte be om det

så är det när man lägger penna på papper
och ristar in sanningen
man blottar inte bara sig själv utan också omvärlden och
man ber om förlåtelse och förstående

Varför är det svårt att ge?
Varför är det svårare att ta emot?