Du bara tar och tar, men ger ingenting
och för Dig rinner blodet i mina ådror,
för Dig pumpar mitt hjärta,
endast för Dig släpper jag allt annat.
Du vet att jag skulle göra vadsomhelst för Dig:
ta smärtan för att ge Dig glädjen
Och det är min svaga punkt
och Du vet om det
och Du bara tar och tar
Utnyttjar
jag kan inte hindra det
jag vill inte hindra det
är så rädd att förlora Dig
för upptagen av att hålla oss vid liv
för att märka att Du stjäl min energi
utan att ge den tillbaka
Du tar och tar och det enda Du lämnar
det är förvirring i mitt hjärta,
frågor i min hjärna,
mållöshet i min mun,
och kramp i alla muskler
3 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så illa är det väl då inte - eller?
SvaraRaderaDet är trevligt att du frågar, men huruvida nåt är eller inte är talar jag helst inte om för "Anonym".
SvaraRaderaKänner jag dig?