Ooookej, satt med matten i typ tre timmar och slöpluggade. Ni vet, ett tal, sen titta ut lite genom fönstret och tappa koncentrationen, sen nästa tal - OJ det stod annorlunda i facit, jaha jaha. Slå igen boken av frustration och gå och äta en frukt och tänka att nej nu ska jag få igång mattetänkandet. Men icke. Jaja, vid fyratiden var jag irriterad, kände mig nyvaken och hade huvudvärk av vädret. Jag gav upp och bänkade mig framför tv:n och slog på Breakfast at Tiffany's, genast mådde jag bättre. Audrey Hepburn är så vacker, jag vill ha hennes armar, hår, ögon, kläder och lägenhet.
"You know what's wrong with you, Miss Whoever-you-are? You're chicken, you've got no guts. You're afraid to stick out your chin and say, "Okay, life's a fact, people do fall in love, people do belong to each other, because that's the only chance anybody's got for real happiness." You call yourself a free spirit, a "wild thing," and you're terrified somebody's gonna stick you in a cage. Well baby, you're already in that cage. You built it yourself. And it's not bounded in the west by Tulip, Texas, or in the east by Somali-land. It's wherever you go. Because no matter where you run, you just end up running into yourself."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar