hjärnan hänger inte med

åh idag är jag så himla trött! och igår kväll kände jag mig så ledsen också, vet inte riktigt varför. kanske för att jag aldrig lär mig vissa saker. jag vet inte, jag. fastän jag oftast bara är glad över att jag är som jag är, lättsinnad och har lätt för att avsluta och starta kapitel i mitt liv, så är det nog dags att inse att vissa grejer inte försvinner ur världen bara för att jag säger "aldrig igen". vissa saker man säger, vissa saker man klantar sig med, de sätter spår i andra människor. och när jag väl börjar tänka på sånt här så blir det en som mörk labyrint utan utväg. jag springer bara djupare och djupare in och det blir mörkare och mörkare och jag fastnar i snåren och river upp sår och den enda som inte kan följa mina fotspår tillbaka är jag själv. den enda som inte ser, det är jag. och jag blir så trött på att klanta mig på samma saker om och om igen. nu låter det som jag gjort något allvarligt, och det har jag inte så ni behöver inte oroa er. jag har väl bara gjort sånt som andra gör så ofta att de tror det är okej. men jag är inte sån. jag bryr mig så himla mycket om hur andra påverkas, så när jag gör minsta lilla moralfel så får jag så dåligt samvete. så, var tvungen att avreagera mig lite ... ska åka hemifrån om 50 minuter, har nämligen idrottslektion i brommahallarna. nu ska jag dricka en kopp kaffe och be till de högre makterna att jag piggnar till. Puss